Organiserade kriminella organisationer försöker att tysta/hota journalister

Sedan några år tillbaka har Sveriges regering med JK, Polismyndigheten och andra kända kriminella organisationer funderat över hur dom skall kunna hindra journalister, bloggare och andra från att avslöja dem som brottslingar. Sakta börjar diktaturen att nå sitt mål och målet är att kunna, med våld, tysta Dig från att kritisera politiker, poliser, JK, JO, åklagare och övriga inom rättsväsendet.

Sverige är i händerna på en Maffia som är beredd att använda våld mot Dig och slänga Dig i fängelse om du framför kritik mot dem!

Följande kan läsas på regimens hemsida:

(Tänk på att dessa varelser har fixat sig bättre skydd i lagen än vad Sveriges enskilda har)

Pressmeddelande 22 oktober 2010
Justitiedepartementet

Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller

Ska journalistiska, litterära och konstnärliga yttranden ha ett bättre grundlagsskydd än andra? Eller ska yttranden från massmedieföretagen särbehandlas? Eller sådana yttranden som någon tydligt tar ansvar för?

Yttrandefrihetskommittén har i dag överlämnat ett debattbetänkande till justitieminister Beatrice Ask med tre modeller för hur yttrandefriheten skulle kunna regleras i ett ständigt föränderligt medielandskap.

Webbutsändning

• Pressträff med Göran Lambertz, regeringens utredare i Yttrandefrihetskommittén

Yttrandefrihetskommittén är en parlamentariskt sammansatt kommitté som har regeringens uppdrag (Dir. 2008:42) att utreda om Sverige i längden bör behålla en teknikberoende grundlagsreglering av tryck- och yttrandefriheten. Utgångspunkten för arbetet ska vara att yttrandefrihetens så kallade grundbultar som till exempel ensamansvaret och meddelarskyddet ska ligga fast. I uppdraget ingår att analysera de för- och nackdelar som en teknikoberoende reglering kan medföra.

Kommittén har kommit till slutsatsen att en grundlagsreglering som behandlar alla yttranden lika är omöjlig utan en försvagning av yttrandefriheten. Det särskilt starka grundlagsskyddet behöver därför, som i dag, avgränsas.

Kommittén presenterar i betänkandet tre modeller för en framtida reglering som innebär en teknikneutral lösning: Ansvarsmodellen, Verksamhetsmodellen och Ändamålsmodellen. Kommittén tar i betänkandet inte ställning för någon av modellerna.

Gemensamt för alla tre modellerna är att det endast är yttranden som framförs i ett massmedium som omfattas av det särskilt starka grundlagsskyddet, alltså ungefär det skydd som ges i TF och YGL i dag. Massmediekravet är nödvändigt för att tryck- och yttrandefrihetens grundbultar, till exempel meddelarskyddet och ensamansvaret, ska säkerställas.

I begreppet massmedier inkluderas givetvis de traditionella medierna som dagstidningar, böcker och sändningar i radio och tv. Men begreppet fångar också in modernare former för spridande av information och åsikter, som till exempel webbtidningar och bloggar. Det kan även omfatta andra former för masskommunikation som ännu inte sett dagens ljus.

Ansvarsmodellen innebär att en gräns dras mellan yttranden som någon är beredd att ta ansvar för och yttranden där ansvarstagandet är otydligt eller obefintligt. Ansvarstagandet kan ske antingen genom att det finns ett utgivningsbevis, vilket förutsätter att en behörig utgivare har anmälts och godkänts av en myndighet, eller genom att det finns ansvarsuppgifter utsatta i eller på mediet. Med ansvarsuppgifter avses den ansvariges namn och hemvist i Sverige.

Verksamhetsmodellen betonar betydelsen av yrkesmässig framställning och spridning av massmedier. Den tar i första hand sikte på att ge skydd åt den egentliga "mediebranschen". Det motiveras av att den mer professionellt bedrivna medieverksamheten kan sägas ha särskild betydelse för den fria informationsspridningen och åsiktsbildningen. De aktörer som har bedömts särskilt skyddsvärda benämns massmedieföretag. De som inte är massmedieföretag kan få grundlagsskydd genom att i eller på massmediet ange ansvarsuppgifter.

Ändamålsmodellen utgår från ändamålet med yttrandena och ger ett särskilt starkt grundlagsskydd åt yttranden med ett opinionsbildande, journalistiskt, litterärt eller konstnärligt syfte. Denna formulering är i sina huvuddrag hämtad från EU:s dataskyddsdirektiv. Tanken är att modellen ska vara lätt att förena med EU-rättens krav. Meddelarskyddet gäller inte inom modellens hela tillämpningsområde utan för massmedier för vilka det finns en registrerad ansvarig. Censurförbudet å sin sida omfattar alla yttranden i massmedier, alltså inte bara de som har något av de särskilt angivna ändamålen.

Kontakt

Martin Valfridsson
Pressekreterare hos Beatrice Ask
work 08-405 47 22
cell 070-274 10 22
e-post till Martin Valfridsson

Göran Lambertz
Utredare
070-312 88 31

Nils Funcke
Utredningssekreterare
08-405 35 81
073-073 88 51



Justitieminister Beatrice Ask, den person som skyddar polischefer som sedan 12 år driver trafficking i Stockholm.