Nils Hänninger sparkade till en pudel som enligt honom själv gick till attack i tunnelbanan. Han åberopade bland annat nödvärnsrätten och hävdar att han agerade rent reflexmässigt.
Nils Hänninger
Juristen Nils Hänninger, som arbetar med straffrättsliga frågor inom Regeringskansliet, mötte i januari 2012 en kvinna och hennes pudel i anslutning till en dörrsluss på Mörby Centrums tunnelbanestation i Danderyd.
Kvinnan berättar i förhör hur hennes hund plötsligt "skrek förtvivlat av smärta" och hur hennes vänninna sa "han sparkade hunden".
Av ett veterinärutlåtande som upprättats sedan kvinnan sökt veterinärvård för pudeln framgick bland annat att hunden var rädd, darrade och var försiktig med att belasta ett av sina ben. Hunden var också svullen över höger lårben och kraftigt öm i sidan.
Nils Hänninger åtalades för djuprplågeri. Hans version av vad som hände i tunnelbanespärren framgår av tingsrättens dom:
"För att kunna passera var han tvungen att gå till höger. Hunden markerade då revir, skällde, morrade, visade tänderna, hoppade, rusade mot honom, snodde runt hans ben och gjorde utfall mot hans ben... Han blev inträngd i ett höra, kom ingenstans och kom ur balans. För att komma därifrån sparkade han reflexmässigt mot hunden och träffade den lätt... Hunden pep till och drog sig mot matte."
Juristen nekade till att detta skett med uppsåt eller ens av oaktsamhet utan var just en reflex för att värna sig. Han ansåg att han hade befunnit sig i en nödvärns- eller nödsituation.
Eftersom vittneuppgifterna i målet skiljde sig åt och inte kunde ge någon entydlig bild av vad som egentligen hade hänt så kom Attunda tingsrätt fram till att juristens berättelse skulle läggas till grund för bedömningen.
Tingsrätten skrev:
"Vid värderingen av de berättelser om händelsen som har lämnats ska noteras att det var fråga om ett snabbt händelseförlopp, endast några sekunder, och att det efteråt rådde en upprörd stämning på platsen. Detta innebär att vittnesmålen ska värderas med försiktighet och att det ställs stora krav på uppgifternas tillförlitlighet om de ska läggas till grund för en fällande dom."
Tingsrätten konstaterade utifrån detta att det inte var bevisat att mannen hade haft uppsåt till att tillfoga hunden lidande och att han inte heller av grov oaktsamhet hade gjort detta. Han friades därför.
Två nämndemän var dock skiljaktiga och ansåg att mannens uppgifter var motbevisade genom två vittnesberättelser och att det därför skulle vara bevisat att mannen av grov oaktsamhet hade sparkat hunden och att han inte befunnit sig i någon nödvärns- eller nödsituation.
Svea hovrätt gör nu samma bedömning som majoriteten i tingsrätten och friar alltså juristen.
Kvinnan hade begärt skadestånd på totalt 4 167 kronor veterinärbesök, läkemedel och 68 kronor för en kyl- och värmedyna till hunden.
http://www.scribd.com/doc/189556046/Regeringens-jurist-Nils-Hanninger-%C3%A5talades-for-djurpl%C3%A5geri-B-949-13-Attunda-tingsratt
http://www.scribd.com/doc/189849031/Nils-Hanninger-Djurpl%C3%A5geri-Svea-hovratt-B5195-13
