Nordiska polischefer i gigantiska narkotikahärvor
I Norge pågår nu den största rättegången i historien mot en polischef som misstänks för knarksmuggling.
Och för en månad sedan blev en finsk polischef dömd till tio års fängelse för omfattande narkotikabrott.
Båda polischeferna har tydliga kopplingar till det svenska polisväsendet.
Rättegången i Oslo gäller den norske polischefen Eirik Jensen, som är åtalad för grov korruption och för att ha medverkat till insmuggling av 13,9 ton hasch till Norge.
En initierad och centralt placerad poliskälla beskriver för Inblick hur Eirik Jensen var en skandinavisk under cover-polis som även hade uppdrag för den svenska polisen.
När de var i Göteborg tillsammans blev Inblicks uppgiftslämnare själv testad per telefon av en svensk polischef om han kunde hålla sin tystnadsplikt med anledning av ett infiltrationsförsök i grupper som smugglade anabola steroider.
Inblicks källa berättar också att narkotikasmugglaren Gjermund Cappelen bodde hemma hos Eirik i omgångar och att Eirik var tillsammans med honom på missbrukarvård i både England och Spanien på 1990-talet.
Källan beskriver för Inblick hur Eirik Jensen blev dömd i Vänersborgs tingsrätt för egenmäktigt förfarande i samband med att Eirik separerade från sin fru.
I samma veva blev Eirik Jensens norske barndomskompis häktad och dömd för haschimport i Falu tingsrätt. Domen år 2008 var en av historiens mest omfattande hasch-åtal i Sverige och ledde till 14 års fängelse.
Knarksmugglare
I Sverige var Olle Liljegren och Ali Lindholm några av de poliser som ansvarade för polisens hårt kritiserade underrättelseoperationer.Inblicks källa tycker sig känna igen båda dessa namn från Eirik Jensens bekantskapskrets, men kan inte helt bekräfta.
Eirik Jensen anställdes vid narkotikasektionen år 1993 och kom då i kontakt med den medåtalade narkotikasmugglaren Gjermund Cappelen.
I början av 2000-talet blev han chef för ”Speciella operationer” i underrättelsesektionen inom Oslo-polisen.
Hösten 2006 blev Eirik Jensen ledare för ett polisprojekt som skulle bekämpa gängkriminalitet.
Jensen fick år 2011 en fri roll i arbetet med informatörer, efter kritik mot hans okonventionella arbetsmetoder. Han fortsatte att agera vid sidan om de ordinarie spanarna.
Eirik Jensen greps i februari 2014.
Förra veckan frågade rätten ut honom om ett stort antal kontantinsättningar under 2012 som i Norge alltid var under 5 000 kronor, men i Sverige alla var över 5 000 kronor.
Jensen menade att de många insättningarna berodde på tvångstankar, men att han inte kände sig lika hotad i Sverige, enligt Verdens gang.
Tio års fängelse
För en månad sedan blev den tidigare narkotikachefen vid Helsingforspolisen Jari Aarnio dömd till tio års fängelse för flera grova narkotikabrott och andra brott.Jari Aarnio hade en central roll när en liga smugglade in över tusen kilo hasch under åren 2011–2012 från Holland till Finland, enligt domen.
Redan i september förra året dömdes Jari Aarnio till tre års fängelse för grovt missbruk av tjänsteställning, grovt bedrägeri och grovt tagande av muta.
Tillsammans blir straffet det högsta lagen tillåter, 13 års fängelse.
Dessutom ska han betala 1,3 miljoner euro till staten. Domen kommer att överklagas till hovrätten, enligt finska Yle.
Via ett kriminellt nätverk, United Brotherhood, har Jari Aarnio enligt domen hotat ett vittne genom dödshot och falska anklagelser om incest.
Polischefen fick 4,2 miljoner kronor av en finsk affärsman som var involverad i prostitutionsverksamhet kopplad till Ryssland, skrev finska medier i november 2015.
Aarnio blev bekant med mannen på 1980-talet då han undersökte fall gällande koppleri och spelhålor, enligt finska Yle.
Aarnio rörde sig med stora summor kontanter. 65 000 euro hittades i en plasthink nedgrävd i polischefens trädgård.
Illegalt bulvanföretag
I december 2013 avslöjade Helsingin Sanomat att Jari Aarnio hade startat ett hemligt företag för den svenska polisen i början av 2000-talet.Enligt den pensionerade polisen Ali Lindholm behövde svenska polisen ett bolag i Finland för att kunna hyra hemliga lokaler i Sverige.
Bolaget fick namnet Swe-FinA:ssonTransp.
Arrangemanget var olagligt både i Finland och i Sverige.
Lindholm och Aarnio träffades på 1990-talet när båda ländernas myndigheter utredde grova narkotikabrott.
En svensk polis, som arbetade för Lindholm, skrevs som det finska företagets ägare.
En annan polis som arbetade för Lindholm startade samtidigt ett företag i Sverige, med ett liknande namn som det finska bolaget, enligt Helsingin Sanomat.
Finskfödda Ali Lindholm, som talar flytande finska, var tidigare chef för informatörsverksamheten på länskriminalen i Stockholm.
Han var inledningsvis misstänkt för grovt tjänstefel när poliskommissarien Olle Liljegren misstänktes för narkotikabrott efter att ha infiltrerat en narkotikaliga med olagliga metoder, men friades senare från misstankar.
En av Lindholms medarbetare på länskriminalpolisen i Stockholm dömdes år 2008 för att ha jobbat som porrklubbsdirektör åt sin landsman Mille Markovic samtidigt som han för Ali Lindholms räkning rekryterade kriminella att arbeta undercover för polisens räkning.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se
Ansvarig polisutredare och involverad svensk polischef lägger locket på
Den numera avsatte samordnaren på den svenska polisens internutredningsenhet uppgav i maj 2015 till Inblick att han inte alls kände till de svenska polisernas illegala agerande som finska medier uppmärksammat.
Utredaren påstod i ett mejl till Inblick att han kollat med enhetens åklagare, men att ingen av dem i maj 2015 kände till fallet.
– Men vi kan starta egna utredningar om vi upptäcker att det skett något olagligt, sade samordnaren till Inblick, och bad att få tillsänt artikeln i Helsingin Sanomat för att kunna titta närmare på medieuppgifterna om de svenska polisernas inblandning.
Efter ytterligare ett halvår, i november 2015 när Inblick återigen påminner honom om ärendet, blir hans svar lika avvisande:
– Nej, jag har ingen kunskap om detta.
Samordnaren på polisens internutredningar (SU) som förnekade kännedom om svenska kopplingar till Jari Aarnio hade ett operativt ansvar för alla nya ärenden som kom in till SU. Han avstängdes hösten 2015 för att ha skickat och tagit emot minst 800 e-post från/till kvinnor som i flera fall varit ”jämförelsevis intim”. En av de kvinnor han kommunicerade med hade polisen inlett en relation med.
 |
| Ali Putte Lindholm |
Vill inte prata
Ali Lindholm, tidigare chef för Stockholmspolisens underrättelseverksamhet, vill inte förklara varför han vände sig till Jari Aarnio för att få hjälp att starta de illegala bulvanföretagen. Han vill heller inte kommentera domen mot Jari Aarnio eller åtalet mot Eirik Jensen.– Jag kommenterar inget sådant.
Du startade ett olagligt bulvanföretag med Jari Aarnio?
– Det tänker jag heller inte kommentera.
Polischefer som är involverade i knarksmuggling, kan det förekomma i Sverige?
– Jag har ingen aning.
Kan man göra jämförelser med den polis som på ditt uppdrag skötte informatörerna och som sedan blev sexklubbsdirektör?
– Jag kommenterar överhuvudtaget ingenting om det som har med mitt tidigare jobb att göra, säger Ali Lindholm.
RUBEN AGNARSSON
http://www.inblick.se/nyheter/2017/02/02/nordiska-polischefer-i-gigantiska-narkotikaharvor
https://www.svtplay.se/operation-playa
Polis och åklagare utredde inte vapenbrott
Nyheter
·
Publicerad 31 mars 2008
Polis och åklagare utredde inte vapenbrott
Polischef erbjöd polisvapen mot att han själv skulle få en mobiltelefon
Polischefen Tage Åström och hans polisinformatör samtalar om att byta
en mobiltelefon mot polisvapen, ändå ställs inga frågor om vapenbrott i
förundersökningen.
– Om jag inte har någonting som tyder på att det har hänt i verkligheten, tycker jag inte att man kan delge misstanke om brott, säger överåklagare Björn Ericson, chef för riksenheten för polismål.
I ett avlyssnat telefonsamtal den 29 juni 2005 ställer polisinformatören en fråga till Tage Åström om det går bra att byta en mobiltelefon mot att polisinformatören får en pistol av polischef Tage Åström.
"Ge mig två telefoner eller kanske till och med tre... så får vi kika lite på vad vi hittar på... vi kan åka och skjuta med den om jag får en telefon extra..." säger Tage Åström i telefonsamtalet och får svaret från polisinformatören:
"Ja, det kan du få. Sen tänkte jag att den där Glock:en (känt pistolmärke, red. anm.) du som inte gillar den, det är ingenting du kan avvara?..."
I ett annat avlyssnat telefonsamtal (med den uppdragsgivare som betalade 200 000 kronor för att få narkotika planterat hos några fordringsägare) beskriver polisinformatören sin relation med Tage Åström:
"Tage och hans gäng, jag lovar dig det är inga smågrabbar... riktigt stora typer som har liksom fullt med vapen och grejer... Tage han är kung... jag har sett honom i action, jag har sett han skjuta, jag har sett han i videofilmer..."
I de efterföljande polisförhören berättar sedan polisinformatören att han har varit i Thailand och skjutit en del på skjutbana, "precis som Tage Åström".
Den utredande polisen ställer dessutom följande fråga till polisinformatören i förhören:
"Berättade Tage vilka vapen de hade på sin avdelning?"
"Han har nämnt vid något tillfälle, det har han gjort", blir svaret från polisinformatören.
Den utredande polisen konstaterar dessutom att polisinformatören har en god och stark relation med Tage Åström och att de pratar om skjutvapen, skjutningar och resor.
Ändå ställs inga frågor varken till Tage Åström eller till polisinformatören om misstänkta vapenbrott.
– Jag har diskuterat det här med utredningsmannen, säger överåklagare Björn Ericson när Världen idag läser upp den konversation där Tage Åström erbjuder sin polisinformatör vapen, mot att han själv får en mobiltelefon.
– Vi har ingenting i andra telefonsamtal, vi har inga underrättelseuppgifter och ingenting i den övriga utredningen som vi fått fram som skulle visa att de här händelserna som de pratar skulle ha inträffat i verkligheten.
– Därmed har jag har gjort bedömningen att det inte är gångbart som ett självständigt brottmål. Däremot har jag åberopat det i materialet som bevisning på att man håller på att diskutera tjänster och gentjänster.
– Att bara prata om det är ju inte ett brott. Om man däremot går ut och skjuter eller lämnar över en pistol, då kan det bli vapenbrott. Men om jag inte har någonting som tyder på att det har hänt i verkligheten, tycker jag inte att man kan delge misstanke om brott. Jag behöver lite mer för att kunna göra det.
Det har ju inte ställts några frågor om det här i förundersökningen, det finns ingen fråga om vapen överhuvudtaget. Varför det?
– När man utreder och skall fråga om det behöver man öppet redovisa varför. Vi har inte utrett det speciellt eftersom vi inte har haft tillräckligt att hänga upp det på.
Polisinformatören har i polisförhören bekräftat att han och Tage Åström skjutit tillsammans, att de har ett gemensamt vapenintresse och så vidare. Är det då inte konstigt att man inte ställer frågor om detta?
– Man måste göra en bedömning och jag har gjort bedömningen att det där inte är något att gå vidare med, jag tror även så här i efterhand att det är en riktig bedömning.
Ruben Agnarsson
ruben.agnarsson@varldenidag.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar