LÄS DEN UTOMORDENTLIGA ARTIKELN UTAV NURI KINO SOM AVSLÖJAR BROTTSLINGEN POLIS GUNNAR APPELGREN
Publicerad: 2008-01-23
Polisens dubbelspel fick oskyldiga att dömas
Det var Eskilstunapolisen som avslöjade kriminalkommissarie Olle Liljegrens tveksamma infiltratörs- och informatörsverksamhet.
- Men Eskilstunapolisen var själv inblandad i verksamheten.
Det innebär att man utredde sin egen brottsprovokation.
Kriminalkommissarie Olle Liljegren dömdes i tingsrätten till fängelsestraff för vapen- och narkotikabrott. Han friades helt i hovrätten. I förundersökningen redovisas för första gången underrättelseuppslag, som i vanliga fall får sekretesstämpel för att informatörer inte ska röjas och riskera att bli skadade. I granskningen av förundersökningsmaterialet uppstår många frågor. Den huvudsakliga är varför Olle Liljegren gick fri? Huvudvittnet mot Liljegren var en av hans informatörer, Max Åström, med kodnamn Assar. Åström betroddes inte under rättegången, trots att rätten fastslog att han bevisligen lämnat rätt vittnesuppgifter om saker som Liljegren inte ville kännas vid.
Däremot: i en parallell rättegång i samma härva trodde rätten på Åström och sju personer blev utifrån hans vittnesmål dömda till fängelsestraff – trots att rätten här kunde bevisa att Åström ljugit om flera händelser och fakta som var relevanta för domarna.
Många är i dag upprörda över detta. En av dem är domaren Robert Schött som anser att det är mycket märkligt att Olle Liljegren friades men inte de andra. En annan är kammaråklagare Magnus Elving som fortfarande inte förstår att Liljegren gick fri.
– Vi ansåg givetvis att polischefen skulle dömas. Hans informatör Max Åström lämnade uppgifter från de nio årens samarbete som visade sig stämma, samtidigt som polischefen lämnade uppgifter som bevisligen var felaktiga.
Världen idag har pratat med så gott som alla som har insyn i dessa ärenden. Flera polismän säger till oss att de inte öppet vågar kritisera kollegor, men i ett i hemlighet bandat samtal säger en av polischeferna (som vi i ett senare skedde lovat att hålla anonym):
– Det handlar om två saker, rasism och att dölja polisens egen kriminalitet. Så enkelt. Polisens informatör döms, sju personer, som lockats till brott som inte annars hade begåtts, döms. Men personen som beter sig kriminellt och dessutom moraliskt föraktligt frias, och det är polischefen.
– Det är så att man mår dåligt. Allt för att de som egentligen är ansvariga, chefer som Jennekvist, Lindholm och Gunnmo, som alla kände till polisens kriminella verksamhet, inte ska ställas till svars.
Den som avslöjade Olle Liljegrens spekulativa informatörsverksamhet är kriminalkommissarie Gunnar Appelgren i Eskilstuna. (Läs en längre intervju med Appelgren om hur och varför han avslöjade Olle Liljegren på vår hemsida www.varldenidag.se). Appelgren blev hyllad som hjälte. Nu riktas dock hård kritik mot honom av bland andra advokat Kerstin Koorti. Hennes klient Aydin Koc dömdes till tolv års fängelse för grovt narkotikabrott. Domen var till stor del baserad på informatören Max Åströms uppgifter. Koorti anser att Appelgren var delaktig i Liljegrens informatörsverksamhet, att han spelat dubbelt och att hennes klient därför har blivit utsatt för ett justitiemord. Hon har överklagat domen till Europadomstolen. Det som talar till hennes klients fördel är att Appelgren själv använde sig av en av Olle Liljegrens informatörer, Max Åström. I Eskilstuna tilldelades Åström kodnamnet Muhammed. Aydin Koc säger att han blivit lurad, att Liljegren och infiltratören Assar/Muhammed gillrat fällor för att sätta ditt honom, och att polisen Appelgren också var inblandad.
– Jag blev mycket förvånad när kommissarie Appelgren från Eskilstuna i rätten säger att han lånat Åström med kodnamn Assar av Lindholm på länskrim, säger advokat Koorti till Världen idag.
Det visade sig alltså att två polisdistrikt använde sig av en och samma informatör. Appelgren använde sig av Åström för att bland annat infiltrera bröderna Koc och deras vänkrets. Efter att Appelgren haft kontakt med Åström ringde han till Ali Lindholm, chef för underrättelseverksamheten i Stockholm. Appelgren misstänkte att Muhammed (Åström) också användes av Stockholmspolisen, vilket visade sig vara sant. När Liljegren och Åström sedan avslöjas av Eskilstuna-polisen åker två av bröderna Koc dit för grovt vapenbrott och grovt narkotikabrott. Bröderna Koc hävdar hela tiden att de är oskyldiga. Att de har blivit lurade in i affärer av Åström och polischefen Liljegren.
Ingen känner till att Assar i själva verket också jobbat åt Eskilstuna-polisen under kodnamnet Muhammed. När detta avslöjas i rättegången försöker advokat Kerstin Koorti få åklagaren på rätt spår, men denne lyssnar inte. Aydin Koc, och de andra i samma härva, döms på grundval av uppgifter från kriminalkommissarie Olle Liljegren och hans undercover-agent Assar.
Kerstin Koorti anser att detta är ett justitiemord, att domen mot Aydin Koc är felaktig. Åklagaren valde att inte undersöka samarbetet mellan Assar och Eskilstuna-polisen, ett samarbete som skulle göra Eskilstuna-polisen jävig. Rätten kunde därmed inte heller se den olagliga brottsprovokationen.
Det visade sig alltså att två polisdistrikt använde sig av en och samma informatör. Appelgren använde sig av Åström för att bland annat infiltrera bröderna Koc och deras vänkrets. Efter att Appelgren haft kontakt med Åström ringde han till Ali Lindholm, chef för underrättelseverksamheten i Stockholm. Appelgren misstänkte att Muhammed (Åström) också användes av Stockholmspolisen, vilket visade sig vara sant. När Liljegren och Åström sedan avslöjas av Eskilstuna-polisen åker två av bröderna Koc dit för grovt vapenbrott och grovt narkotikabrott. Bröderna Koc hävdar hela tiden att de är oskyldiga. Att de har blivit lurade in i affärer av Åström och polischefen Liljegren.
Ingen känner till att Assar i själva verket också jobbat åt Eskilstuna-polisen under kodnamnet Muhammed. När detta avslöjas i rättegången försöker advokat Kerstin Koorti få åklagaren på rätt spår, men denne lyssnar inte. Aydin Koc, och de andra i samma härva, döms på grundval av uppgifter från kriminalkommissarie Olle Liljegren och hans undercover-agent Assar.
Kerstin Koorti anser att detta är ett justitiemord, att domen mot Aydin Koc är felaktig. Åklagaren valde att inte undersöka samarbetet mellan Assar och Eskilstuna-polisen, ett samarbete som skulle göra Eskilstuna-polisen jävig. Rätten kunde därmed inte heller se den olagliga brottsprovokationen.
– Det man borde ha gjort var att visa att Åström, med kodnamnen Assar/Muhammed även jobbade åt Eskilstuna-polisen, säger Koorti.
Aydin Koc har i förundersökningen hela tiden sagt att han visste att Max Åström var agent.
Aydin Koc har i förundersökningen hela tiden sagt att han visste att Max Åström var agent.
– Jag trodde att han bara var Liljegrens agent. De gjorde ingen hemlighet av att de jobbade tillsammans. Hur skulle jag kunna förstå att Max också jobbade åt Eskilstunasnuten och att de gillrade fällor åt oss.
Koc dömdes till 12 års fängelse för bland annat grovt narkotikabrott. Hade brottsprovokationen kommit fram hade han fått en betydligt lägre dom. Anledningen till att Max Åströms samarbete med Eskilstuna-polisen avslöjades är att infiltrationen gick snett. Polisen fick signaler om att Åström bedrev ett dubbelspel, att han sålde vapen och knark vid sidan om. Genom att avslöja Liljegren, kollegan i Stockholm, mörklade Eskilstuna-polisen sitt eget misslyckade samarbete med infiltratören Åström. Poliserna på den sörmländska myndigheten blev hyllade som hjältar för att ha avslöjat bristerna i infiltratör/informationsverksamheten hos länskriminalen. Men i rättegången vittnade kommissarie Appelgren under ed och sanningen kom fram: Eskilstuna-polisen var själv inblandad. Eskilstuna-polisen hade alltså utrett sina egna brottsprovokationer. Egentligen skulle Eskilstuna-polisen suttit som åtalad, och inte Liljegren, i fallet Koc. Kerstin Koorti hoppas nu att Europadomstolen tar upp ärendet. Gunnar Appelgren kommenterar att Koorti driver ärendet vidare till Europadomstolen:
Koc dömdes till 12 års fängelse för bland annat grovt narkotikabrott. Hade brottsprovokationen kommit fram hade han fått en betydligt lägre dom. Anledningen till att Max Åströms samarbete med Eskilstuna-polisen avslöjades är att infiltrationen gick snett. Polisen fick signaler om att Åström bedrev ett dubbelspel, att han sålde vapen och knark vid sidan om. Genom att avslöja Liljegren, kollegan i Stockholm, mörklade Eskilstuna-polisen sitt eget misslyckade samarbete med infiltratören Åström. Poliserna på den sörmländska myndigheten blev hyllade som hjältar för att ha avslöjat bristerna i infiltratör/informationsverksamheten hos länskriminalen. Men i rättegången vittnade kommissarie Appelgren under ed och sanningen kom fram: Eskilstuna-polisen var själv inblandad. Eskilstuna-polisen hade alltså utrett sina egna brottsprovokationer. Egentligen skulle Eskilstuna-polisen suttit som åtalad, och inte Liljegren, i fallet Koc. Kerstin Koorti hoppas nu att Europadomstolen tar upp ärendet. Gunnar Appelgren kommenterar att Koorti driver ärendet vidare till Europadomstolen:
– Jag har inga synpunkter på det. Hon har all rätt i världen att driva det. Hon får ju driva sin tes och sedan får Europadomstolen ta ställning, det är kanske bra att detta prövas.
Världen idag har vid upprepade tillfällen sökt polischeferna Jennekvist och Liljegren utan framgång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar